JAG LÄSER ALLA KOMMENTARER INNAN JAG PUBLICERAR DOM!
Vill ni ej ha de publicerade, så skriv det i kommentaren!


fredag 12 mars 2010

6/1-10 Missbrukarpersonlighet 5

Missbrukar-personlighet del 5 *VIKTIGT*

Fortsättning...
Nu till det viktigaste!
Efter alla år, har jag kommit till viktiga insikter.
Insikten om att jag har en missbrukar-personlighet, kom ett par år efter att min farbror dött i ung ålder av alkoholmissbruk.
Jag läste en hel del om det, och det pratas ju en hel del om att det till viss del kan vara ärftligt/ligga i släkten.

Men där stod även nåt väldigt väldigt viktigt. D
är stod att det inte alls var nödvändigt att just alkoholismen var ärftlig. Det var istället ofta missbrukar-personligheten som var ärftlig.
Och sen stod det, svart på vitt, att missbruken kunde vara alkohol, droger, tabletter, mat, makt, prestation, självdestruktivitet osv.

Jag har kommit till insikten, att jag har slutat med flera missbruk, men att jag har egentligen bara BYTT UT DEM!
Jag gick från det ena missbruket till det andra!

Nu är jag så väldigt medveten om detta, så jag typ analyserar mitt beteende väldigt mycket.
För jag har nu kommit ifrån det, och jag vill inte gå in i ytterligare ett missbruk!
Summan av kardemumman... dvs varför jag skrivit dessa inlägg, är att jag önskar att ni, anhöriga eller sjuka, är uppmärksamma på detta...
Det är betydligt vanligare än man tror att gå från tex ätstörningar, till att göra illa sig själv, ta lite för många piller, prestera lite väl överdrivet osv.
Höj ett varningens finger så fort ni anar detta... för uppmärksammar man inte detta, så kommer inte helvetet heller att ta slut.

Var även väl medvetna på att det inte bara är människor med missbrukare i släkten som får en missbrukar-personlighet!

1 kommentar:

  1. Underbara inlägg, det är så sant, man byter från ett missbruk till ett annat & känner sig "duktig" för att man lyckades sluta med det ena, men inser inte att man bara bytt ut det. Jag fattar inte hur man själv kan vara så jävla blind att man inte ser vad man håller på med, eller väljer man att blunda, eftersom det är lättast så?
    Jag vet inte, inte alls, men jag önskar så att jag vetat vad jag gav mig in i innan det var för sent. Hade jag vetat vilket helvete som väntat mig så hade jag nog sprungit så fort jag kunnat åt andra hållet. Men jag visste inte & nu sitter jag här, med ett gäng missbruk som jag inte har en jävla aning om hur jag ska ta mig ur...

    SvaraRadera

Skiv en hälsning så blir jag glad :)