Fråga samt mitt svar från psykiatrin.blogg
Hur gör man om man har en anhörig som Inte har kontakt med psykiatrin men behöver det, fast inte vill själv?
Jag tror att det ofta kan bero på rädsla. Och rädslan är ofta ihopknuten med okunskap.
Första kontakten är alltid skrämmande.
Ta reda på hur kontakten med psyk kan gå till, försök förklara det och diskutera om det mycket. Bli inte förvånad om det tar ett tag innan det riktigt gått in. Det kan ta många diskussioner. Om någon mår väldigt dåligt, så finns det så mycket mer som pågår i skallen.
Nya saker är skrämmande.
Om det inte är väldigt akut, så är jag övertygad om att prat om tvångsåtgärder skrämmer mer än förklarar.
Jag tror inte det är nån bra ide att ta upp det. Men det beror såklart på situationen.
Är han/hon farlig för sig själv eller andra, så kan man själv ringa jouren och fråga hur man ska göra.
Se till att ha kunskap innan du pratar om saker. Då blir det iallafall inte värre för att han/hon upptäcker att det är fel...
fredag 12 mars 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Skiv en hälsning så blir jag glad :)